Det har dröjt ett tag, men efter ungefär två och en halv månad var det dags att åka på rally på svensk mark igen. Snapphanerallyt var tävlingen, en tävling som innehöll
det mesta för tävlande och publik.
Att börja på SS1 var planen, så den höll vi oss till. Dock var tidsschemat lite väl tight när SS1 startade 13.45.
Stället som valdes var sevärt, om förarna var villiga att ta i, vilket var svårt att avgöra hur många som ville det eftersom det var långt att åka till nästa ställe som var
högre prioritet för dagen.
Som tur var så var det nästan på uteslutande tävlande som hann passera innan vi bytte ställe.
När det var dags att packa ihop och bege sig till SS3 såg jag att det fanns en möjlighet att ta bild på efterföljande sväng också, vilket blev intressant tycker jag.
Nervositeten i startkön gick nästan att ta på en dag som denna..eller så var det för att det var så kvavt ute att luften stod still..
Väl på det andra stället så tittade solen fram, tillfälligt.
Men solsken var dessvärre kortvarigt, och ett annat väderfenomen närmade sig i rask takt..
Nu hade det börjat droppa ytterst lite, men det skulle ändra sig rätt som det var..
Mycket riktigt, ungefär en kvart senare stod regnet som spön i backen.
Utan några som helst tecken på att sluta heller, som “tur” var så hade man redan hunnit bli blöt så blöt man blir, vilket var tur i oturen, för då försvann begränsningen
att man inte skulle kunna gå över på åkern på andra sidan vägen (i förhållande till var jag stod tidigare). För rent logiskt kan man hålla sig torr gör man det (iaf jag), men
nu när jag var dyngsur så spelade det ingen roll längre.
Regnet verkade inte stoppa förarna, de körde precis som de alltid gör, vilket var förvånande att se, för det såg riktigt halt ut.
Klockan går oavsett väder, så de tävlande bjöd på bra åkning trots att vädret inte var så bra.
En sak som regnet förde med sig var en vattensamling i innern på svängen, och vattensamlingar blir alltid bra på bild!
I efterhand kan jag villigt erkänna att ta denna bilden inte var ett av mina genidrag…
Detta ihållande regn gjorde nog ingen människa glad tror jag, men det var nog välbehövligt för skog och mark.
Det började äntligen ljusna efter ett tag, vilket var oerhört välkommet tyckte vi alla i åskådarleden!
Efter regn kommer solsken!
När solen väl tittade fram så kom motivationen tillbaka, dock var det ömsom sol ömsom moln, vilket var klurigt ur fotosynpunkt..
Efter ett tag så blev vädret “stabilt” och solen höll sig framme resten av dagen.
Så summa summarum slutade Snapphanerallyt som en bra tävling, ur min synpunkt!
Nedan finner ni ett mindre galleri med bilder från dagen också!
