Silverratten, en anrik tävling som har gått sedan urminnes tider, nu åter på “dagordningen” igen efter diverse problem som jag inte tänker att ta upp här.
Denna tävling markerar slutet på grussäsongen 2019 och för de flesta är det också den sista tävlingen för året.
Ungefär 60 bilar stod på startlinjen för denna tävling som bestod av fyra unika sträckor, så på förhand såg det ut att kunna bli en bra avslutning på året.
Planen var att börja på SS1 och sedan åka till SS4. På SS1 så föll valet i första hand på en sväng som gick från grus till asfalt, vilket borde kunna resultera i
spännande körning..trodde åtminstone jag.
Dock visade det sig att jag hade helt fel och det inte var ett dugg spännande alls..
Så jag gjorde så att jag tog några bilder ur olika vinklar sen gick jag till en bit innan svängen till ett ställe som hade samlat massor med åskådare.
Skogen var relativt tät så jag kunde inte gå igenom den, så jag fick gå på vägen mellan bilarna, så jag tog tillfället i akt att försöka få några bilder på vägen dit.
Väl framme där så förstod jag snabbt varför där stod så mycket folk i åskådarleden.
Körningen där var från alla jag såg helt sensationell!
Dock var det bara en kortvarig visit där innan resan gick emot SS4.
Väl där, på den sista grussträckan för året så var det ännu tätare bland åskådarna än på SS1.
Fast det visade sig ganska snart att körningen som bjöds på där var värt det för oss som stod och tittade.
Att så många tog sig tiden att åka ut en ruskig dag i November för “bara” ungefär 60 startande visar att det finns ett stort intresse för rally, vilket vi ska vara rädda om!
Det var svårt att avgöra hur de som inte var i någon direkt sekundstrid la upp “taktiken” för sista sträckan för året, om de bara tog det försiktigt för att ta sig i mål, eller om
de tog i så gott de kunde för att de hade gott om tid till när säsongen börjar igen.
Det kändes som att de flesta tog i, annars längtar jag ännu mer till nästa år om detta är hur de ska köra när de bara ska ta sig i mål utan att riskera något.
Jag var tveksam in i det sista (fram till frukosten på tävlingsdagen) om jag skulle bege mig ut i skogarna eller inte, sen kom jag fram till att om jag inte gör det nu så behöver
jag vänta minst två månader innan det händer något, då var inte valet så svårt längre.
Nedan finner ni ett galleri från dagen, och efterlyser ni bilder så vänligen kontakta mig direkt om det.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till Älmhults MK’s ungdomsgrupp som har gjort ett fantastiskt jobb när de har arrangerat denna fina tävling och visat att det finns
en återväxt inom arrangörerna, vilket är jätteviktigt!!
